Bakgrund

Den här artikeln bygger på analyser från Arne Bergvik, chefsstrateg på energikonsultbolaget Sigholm och en av Nordens mest meriterade elmarknadsanalytiker. Arne föreläste om strategisk energiplanering och energiresiliens på Region Värmlands energikonferens i november 2025.
‍

Ett väderläge som snabbt förändrade prisbilden

Januari präglades av ett långvarigt högtryck med kallt, torrt och vindsvagt väder. Kombinationen gjorde att elförbrukningen steg kraftigt, samtidigt som både vindkraften och tillrinningen till vattenkraftens magasin minskade. Det här är en välbekant situation i teorin, kalla perioder driver upp behovet av el, men januarimånaden visade hur snabbt balansläget kan förändras i praktiken.

Trots att kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme presterade bättre än samma månad i fjol, räckte det inte för att möta den ökade efterfrågan. Den hydrologiska balansen försämrades dessutom snabbt, och redan i början av februari låg underskottet på omkring 20 TWh. När vattenmagasinen inte fylls på i normal takt blir det vatten som finns mer värdefullt, vilket driver upp priset.
‍

När överskottet minskar försvinner prisfördelen

Sedan 2020 har Norden oftast haft betydligt lägre elpriser än kontinenten. Det beror på god tillgång till vattenkraft, en snabb utbyggnad av vindkraft och generellt låga marginalkostnader. Det här har skapat det som ofta beskrivs som en ”nordisk elprisrabatt”.

Januari visade att denna rabatt kan raderas ut på bara några veckor. Tyskland och övriga Europa hade ungefär samma prisnivå som året före, medan de nordiska priserna steg kraftigt. Det är alltså i Norden förändringen skedde, inte på kontinenten. Det understryker hur nära sammanlänkad vår marknad är med omvärlden och hur beroende vi är av ett stabilt överskott för att hålla prisnivån nere.
‍

Vad betyder detta för framtiden?

Det som hände i januari är ett tydligt exempel på hur känsligt det nordiska elsystemet är när marginalerna krymper. För att Sverige ska ha stabila och konkurrenskraftiga elpriser krävs ett varaktigt överskott av elproduktion. När det överskottet minskar, även tillfälligt. rör sig priset snabbt mot europeiska nivåer.

Samtidigt står Sverige och våra grannländer inför en kraftig ökning av elanvändningen. Industrins omställning, elektrifierade transporter och nya digitala verksamheter gör att elbehovet växer i en takt som historiskt saknar motstycke. Om utbyggnaden av ny produktion och kapacitet inte följer med riskerar perioder med höga priser att bli vanligare.
‍

Energipark Takenehöjden i ett större sammanhang

Mot den bakgrunden blir satsningar på ny förnybar elproduktion centrala. Varje projekt som stärker elbalansen minskar risken för plötsliga prisrörelser och gör Sverige mer robust när väderförhållanden eller efterfrågan förändras.

Energipark Takenehöjden är ett exempel på denna typ av investering. Genom att tillföra ny, förutsägbar och kostnadseffektiv elproduktion och lagring av energi bidrar parken till att:

• stärka det regionala och nationella produktionsöverskottet,

• minska känsligheten för hydrologi och vindvariationer,

• skapa mer stabila prisnivåer över tid.

Januari 2026 visar att ett robust energisystem inte kan tas för givet. Det måste byggas och fortsätta byggas ut för att Sverige långsiktigt ska kunna erbjuda trygga och rimliga elpriser.

Läs mer om Sigholm och deras expertis: Sigholm | Vår expertis

Läs hela analysen på: Sigholm | Tröskelpunkten – lärdomar från elprisrusningen januari 2026

‍