Energipark Takenehöjden är ett projekt för modern vindkraft kombinerat med storskalig energilagring. Målet är att stärka Årjängs och regionens elförsörjning på lång sikt och bidra till ett robust, flexibelt och framtidssäkrat energisystem i Västra Värmland. Satsningen är en viktig pusselbit för att bygga ut elnätet mellan Borgvik och Årjäng med betydligt större kapacitet, dimensionerat för framtidens effektbehov, nyetableringar och växande företag i Årjängs kommun.

Projektområdet i Länsstyrelsen Värmlands regionala vindkraftsanalys. Det innebär att platsen pekats ut som lämplig för vindbruk och att projektet ligger i linje med gällande planeringsunderlag. Värmland importerar redan idag el för att täcka sitt behov, och behovet väntas fortsätta öka – särskilt från industri och elektrifierade transporter mellan Oslo-Stockholm. I takt med att elbehovet ökar och äldre vindparker fasas ut behövs nya anläggningar som kan ge stabil förnybar elproduktion och Takenehöjden är tänkt att fylla den rollen.
‍

Elnät och kapacitetsnytta

Takenehöjden Energipark innebär att energi produceras och kan lagras i storskaliga batterier. Satsningen innebär också att elnätet förstärks i Årjängs kommun. Ett starkt elnät är en förutsättning för tillväxt och företagande när elektrifieringen ökar i samhället. El till konkurrenskraftiga priser och nätkapacitet är nycklar för industrins konkurrenskraft, nya etableringar och Årjängs framtid som en stolt tillväxtkommun.

Genom att parken placeras nära Ellevios planerade nätförstärkning mellan Borgvik och Årjäng blir grön el  och omfattande nätförstärkningar tillgängliga för Årjängs kommun. Satsningen på både elproduktion och lagring minskar också risken för flaskhalsar och skapar en mer balanserad och robust elinfrastruktur för kommunen.
‍

Elanvändning och framtida behov

Sveriges ökande elanvändning drivs av tre huvudområden:
‍
• Hushåll och samhälle, där laddbara fordon och elintensiva vardagsprodukter blir vanligare
• Industrin, som elektrifierar allt större delar av sin produktion
• Transportsektorn, som successivt går över till el i hela kedjan

Energipark Takenehöjden kan bidra med ett betydande energitillskott och hjälpa kommunen att möta framtida behov - utan att belasta elnätet negativt.
‍

Trygghet och lokal robusthet vid kris

Ett energisystem med lokal produktion och energilagring gör kommunen mindre sårbar om samhället utsätts för påfrestningar. El är en förutsättning för sjukvård, kommunikationer, vattenförsörjning och försvar, funktioner som måste fungera även vid störningar i det nationella elnätet. Genom att Energipark Takenehöjden kombinerar vindkraft med storskalig energilagring stärks den lokala beredskapen. El kan produceras och balanseras lokalt där den används, vilket minskar beroendet av överföring från andra delar av landet och gör att samhällsviktiga verksamheter står bättre rustade vid kriser eller extrem belastning.
‍

Långsiktig planering och samarbete

Utvecklingen av projektet sker i dialog med nätägaren, kommunen, markägare och lokalt näringsliv. Den lokala samverkan skapar kortare ledtider, bättre anpassning till kommunens behov och högre genomförbarhet än många andra energiprojekt.
‍

Effekter för Årjängs kommun

Energipark Takenehöjden innebär flera typer av lokal nytta. En av de mest konkreta, på kort sikt, är arbetstillfällen, både direkt och indirekt.

Lokala arbetstillfällen skapas genom:
‍
• Mark- och entreprenadarbeten
• Transporter och logistik
• Byggnation av vägar och kranplatser
• Teknisk service och underhåll under drift
• Efterfrågan på lokala tjänster, boende, mat och service

Dessa jobb stärker det lokala näringslivet och gör att en större del av investeringarna stannar i kommunen.Utöver arbetstillfällen vid byggnationen av en energipark, så bidrar det långsiktigt till att fler företag kan expandera eller etablera sig tack vare stärkt kapacitet i elnätet. Lokal elproduktion och energilagring ökar också försörjningstryggheten och minskar sårbarheten vid höga belastningar i elnätet.
‍

Närförmåner – lokal nytta över tid

Närförmåner är Energipark Takenehöjdens modell för att säkerställa att ekonomiska värden från parken fördelas lokalt. Modellen består av fyra delar som riktar sig till olika grupper i närområdet.

Fördelningsarrende erbjuds till fastigheter inom 700 meter och ger en direkt, förutsägbar ersättning till de som bor allra närmast.

Intäktsdelning för närboende innebär att boende inom tio verkshöjder delar på en procent av parkens bruttointäkter - motsvarande ca 1,5 miljoner kr - årligen. Ersättningen är trappad så att de som bor närmare får en större andel.

Vindfonden får också en procent av parkens bruttointäkter varje år. Lokala föreningar och aktörer kan söka medel för satsningar inom natur- och kulturmiljö, idrott och friluftsliv, näringslivsutveckling och mindre infrastrukturprojekt.

Kommunal ersättning innebär att Årjängs kommun får ca 2 miljoner kronor om året för Energipark Takenehöjden, totalt 60 miljoner kronor över parkens livstid. Medlen kan stärka skola, omsorg, kultur och service.

För att beräkna parkens bruttointäkter utgår vi från en årlig elproduktion på omkring 300–333 GWh och ett genomsnittligt elpris på 50 öre per kWh. Det ger en vindfondsnivå på cirka 1,5 miljon kronor per år. Faktiskt utfall varierar med produktion och elpris i aktuellt elprisområde, SE3.
‍

Varför just den här platsen?

Takenehöjden är vald för att platsen kombinerar goda vindförhållanden med stort avstånd till bostäder och begränsad påverkan på natur- och kulturmiljöer. Terrängen gör det möjligt att bygga vägar och kranplatser utan stora ingrepp, och närheten till den planerade nätförstärkningen gör att elen kan tas om hand effektivt. Försvarsmakten har godkänt projektet och sammantaget ger området hög energiproduktion per markyta och god teknisk genomförbarhet.
‍

Underlag och inventeringar

Projektet bygger på omfattande inventeringar och analyser som genomförts 2023–2025. Placeringarna har justerats för att undvika känsliga naturmiljöer, och parken har minskats från fjorton till tolv verk efter inventeringar av fåglar och fladdermöss. Kulturmiljöutredningar och siktstudier har lett till ytterligare anpassningar.

Friluftsliv, jakt och naturturism bedöms kunna samexistera med etableringen tack vare anpassade avstånd och skyddsåtgärder. Vindförhållandena på höjdryggarna gör att parken väntas producera cirka 333 GWh per år, motsvarande el till omkring 17 000 villor. Terrängen möjliggör effektiva vägdragningar med begränsade markingrepp. Samråd med myndigheter, kommunen, markägare och närboende har varit en central del av processen.
‍

Sammanfattning

Energipark Takenehöjden kombinerar goda vindförutsättningar, strategisk placering nära planerad nätutbyggnad och en utformning som tar tydlig hänsyn till boende, natur och kulturmiljö. Projektet ger ett stort och långsiktigt tillskott av förnybar energi — och skapar lokal nytta genom arbetstillfällen, stärkt näringsliv, robustare elnät och ekonomiska värden som stannar hos närboende, föreningsliv och kommunen över tid.