Energipark Takenehöjden

Planeringen för framtidens elnät måste börja redan nu.

Hur ska Årjängs kommun kunna möta framtidens energibehov och främja industriell tillväxt? Ett förstärkt elnät är grunden. Läs mer här.

Nuläge:

Energipark Takenehöjden har lämnat in ansökan om miljötillstånd till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Örebro län.

Energipark Takenehöjden– en satsning för framtiden

Fortsatt tillväxt och utveckling av företag och samhälle, kräver energi. Ett robust och framtidssäkrat regionnät behövs för expansion av befintliga verksamheter, nya etableringar och samhällsutveckling. Energipark Takenehöjden tillför elproduktion, storskalig energilagring och bidrar till ett modernt elnät för framtidens Årjäng. Här är tre viktiga aspekter av projektet:

1.  Stärkt elinfrastruktur för Årjäng och Töcksfors

Ett allt äldre elnät riskerar bromsa den framtida industriella och samhälleliga utvecklingen i kommunen. Med Energipark Takenehöjden bygger Årjäng för framtiden och får omfattande investeringar i elnät, förnybar elproduktion och storskalig energilagring. Allt detta skapar förutsättningar för både befintliga och nya företag att växa – en möjlighet som öppnar dörren för nya arbetstillfällen i Årjäng.

2. Förmåner för närboende och lokalsamhället

För att stärka den lokala nyttan av projektet avsätts medel av energiparkens bruttointäkter till närboende och lokalsamhälle. Detta motsvarar cirka 3 miljoner kronor per år och totalt cirka 90 miljoner kronor under parkens livslängd. Ut-över detta förs dialoger med lokala aktörer såsom DANO och Glaskogen för att identifiera ytterligare samhällsnyttiga initiativ.

3. Kommunal intäkt motsvarande fastighetsskatten

Regeringen har beslutat att kommuner med vindkraft ska få ersättning motsvarande fastighetsskatten som vindkraftsföretag betalar under innevarande budgetperiod. Under perioden 2025–2027 handlar det om ca 1 miljard kronor som ska föras över till kommunerna. Både regeringen och samtliga oppositionspartier har uttryckt tydligt att en ersättning motsvarande fastighetsskatten ska vara långsiktig och permanent, även efter 2027. Den kommunala intäkten motsvarande fastighetsskatten skulle ge Årjäng en årlig intäkt på cirka 2 miljoner kronor för Energipark Takenehöjden. Under parkens livslängd möjliggör det för kommunen att investera i exempelvis skola, äldreomsorg och kultur.

Energipark Takenehöjden är ett projekt som kombinerar hållbar energi med lokala fördelar. Vi ser fram emot att fortsätta dialogen om hur vi tillsammans kan skapa en starkare och mer hållbar framtid för Årjäng.

Läs mer om projektet

Elnätet

förstärks i kommunen

3 Mkr

per år till närboende

2-4 Mkr

per år i kommunal intäkt

Processen

Steg för steg - en förklaring av vad det innebär att bygga landbaserad vindkraft.

Vi går igenom innehållet i de fyra faserna för att du bättre ska kunna förstå vilka utmaningar som ligger bakom och vad som ligger till grund för besluten kring vindkraft.

Fas 1 – Screening/förstudie, 1 till 2 år
Områdessökning - Arrende - Elanslutning - Områdesanalys

Områdessökning eller screening handlar om att områden undersöks för att se om det kan vara lämpligt för att bygga vindkraft. Man letar efter områden med bra vindlägen och närhet till exempelvis el- nätsanslutning.
Utöver det säkerställer man att vindkraftsparken stör så lite som möjligt. Då håller man till exempel avstånd från bostäder och samhällsviktig infrastruktur. Man undersöker även förekomsten av känsliga fåglar.

Även kända miljö- och kulturvärden kontrolleras för att minska påverkan. Dessa kan till exempel vara naturreservat, våtmarks-områden, kulturreservat och fornlämningar. Vindkraft medför alltid påverkan på något sätt, men de platser som väljs är i förväg noggrant jämförda och därför bäst lämpade att studera vidare.

Är marken tillräckligt intressant påbörjas en förstudie med förfrågan till markägare om arrende. Elbolag kontaktas för att diskutera möjliga elanslutningar och dialog hålls med till exempel Försvarsmakten, flygplatser och teleoperatörer.

Fas 2 – Tillståndsprocess, 3 till 5 år
Samråd - Miljökonsekvensbeskrivning - Ansökan - Prövning -Beslut

Ett formellt samråd inleder tillståndsprocessen. Där presenteras planerna för myndigheter, allmänheten, särskilt berörda och intresseorganisationer. Alla får lämna sina synpunkter på projektet. Samrådet ligger till grund för utformningen av miljökonsekvens-beskrivningen som är en del av ansökan om tillstånd. Olika inventeringar genomförs vid särskilda tider under året. Vissa upprepas efterföljande år för att ge bättre kunskap.

När ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen är klar lämnas de till miljöprövningsdelegationen (MPD), som kontrollerar om ansökan behöver kompletteras. När eventuella kompletteringar har skickats in kungörs ansökan i de större tidningarna i bygden. Innan MPD prövar ansökan och beslut fattas måste kommunen ge sitt godkännande. Beslutet kan därefter överklagas av de berörda och ärendet kan tas upp för prövning i ytterligare två instanser.

Fas 3 – Bygg och drift, 35 till 45 år
Projektering - Bygg - Drift

Byggnationen kan starta när beslutet vunnit laga kraft och inte längre går att överklaga till högre instans. Innan spaden kan sättas i marken sker en detaljprojektering av vindkraftsparken. Då väljer man vilket vindkraftverk som ska byggas och utifrån det valet genomförs byggnadstekniska undersökningar som till exempel geotekniska undersökningar. Vägdragning och verkens slutliga positioner bestäms. Detaljprojektering och upphandling tar cirka ett år – byggnation ett till två år.

När vindkraftverken producerar el kontrolleras de noggrant för att fungera optimalt och uppfylla alla ställda krav. Det görs genom tekniska hjälpmedel där det går att följa vindkraftverken i realtid men också genom regelbundna kontroller av anläggning- en på plats. Allt dokumenteras och följs upp. Även myndigheterna säkerställer att kraven på anläggningen efterlevs genom bland annat regelbundna tillsynsbesök.

Fas 4 – Avveckling, 1 till 2 år
Nedmontering - Återvinning - Återställning

När tillståndets giltighetstid löper ut måste vindkraftverken mon- teras ner. Tornet, som är av metall återvinns. I dagsläget pågår forskning om hur man på bästa sätt kan återvinna bladen, som är av kompositmaterial. Även marken där vindkraftverken står ska återställas. Hur det ska göras står i tillståndet. Det är vanligt att frågan också bestäms först när det är dags för nedmontering. Då är det också vanligt att markägaren ges tillfälle att vara med och tycka till om till exempel vägar.

För att säkerställa att medel till återställning finns, är det praxis att bolaget redan vid byggstarten avsätter en ekonomisk säkerhet som ska täcka kostnaderna. Det finns olika metoder för hur säkerheten kan ställas – ofta görs det med bankgaranti. Beloppen uppgår vanligtvis till 0,7 till 1,3 miljoner kronor per verk och avgörs från fall till fall. Säkerheten ställs med länsstyrelsen som förmånstagare.

Kontakt

Vill du komma i
kontakt med oss?

Har du frågor om projektet eller vindkraft i allmänhet - hör av dig till någon av våra kontaktpersoner.

Emelie Johansson

Projektansvarig - Fu-Gen

e.johansson@fu-gen.com

Jeanette Lindeblad

Projektansvarig - Takenehöjden

jeanette.l@renewablesweden.com

Heidi Laine Lundgren

Presskontakt - Takenehöjden

heidi.ll@renewablesweden.com